Asså det känns nästan som att jag är två personer. En del av mig vill plugga & få bra betyg, den andra delen vill bara skita i det och ha kul. En sida av mig vill klicka hem massa kläder och prylar från internet, den andra vill spara varenda öre till framtida saker såsom resor, min flytt till LA osv. En del av mig vill vara nyttig och en annan del vill äta all pizza och godis jag ser. Det finns verkligen inget mellanting för mig, ingen gråzon lixom. Antingen är det svart eller vitt. Antingen tränar jag inte alls eller så tränar jag 2 gånger om dagen.

Jag kan inte göra något halvhjärtat, och jag måste alltid ha ett syfte med det jag gör. Jag kan verkligen inte göra något utan att koppla det till framtiden, något jag kommer tacka mig själv för om några år typ. Det kan både vara bra och dåligt. Bra på det sättet att jag har väldigt många och tydliga mål i livet, också väldigt planerade. Dåligt på det sättet att jag blir så depp när jag hittar ett hål i min planer, eller när någon säger att jag aldrig kommer lyckas med mina planer. 

Därför är det väldigt viktigt för mig att omge mig med positiva personer, för positiv energi smittar av sig! Detsamma gäller negativ energi, därför försöker jag att inte umgås för mycket med negativa människor. 

Jag vet inte riktigt varför, men jag har alltid haft väldigt stora drömmar. Har även fått höra massa om att jag inte kommer kunna uppfylla dessa av föredetta kompisar. Det är då man ska säga "watch me". 
Men tillbaka till ämnet. Jag tror att jag gör allting så helhjärtat eller vad man ska säga för att jag vill visa alla och även mig själv att jag visst klarar av detta, och att jag om några år kommer ligga på stranden i LA, resa runt hela jorden och ha världens toppenliv. Jag behöver pengar till detta så därför sparar jag massa, men sen kommer min andra sida av mig själv in och shoppar upp massa på kläder osv. Inför stora prov i skolan kan jag gå och oroa mig jättemycket, ha så mycket ångest osv och nästan tänka att det är på liv och död. Men egentligen så är det ju helt obetydligt, om man inte vill bli advokat eller läkare då förstås. Men det är inte vad jag vill bli. Jag vill resa, upptäcka världen och njuta av livet, inte sitta på ett kontor med pappersarbete. Jag känner att jag inte fick detta livet för att göra saker man måste, utan istället vill jag uppäcka världen medans jag fortfarande är ung. När jag sitter där på min veranda om 80 år och tänker tillbaka på livet vill jag kunna le, och tänka på alla fina minnen. Jag skulle dock sitta där och ångra mig om jag gick skolan, skaffade jobb, gifte mig, skaffade barn, hus och hund och sen levde så resten av livet. Livet är kort, och man får bara ett, så varför inte utnyttja det så gott det bara går? Såfort jag gått ut gymnasiet ska jag bara göra saker som jag tycker om, jag ska inte anpassa mig efter samhället och jag ska bara upptäcka allt som finns att upptäcka. Feed my soul with experience. Jag ska bara ge mig iväg med de pengar jag har, sen får resten lösa sig med vägen. För hellre lite problem men att jag gör det som gör mig lycklig, än att jag stannar kvar i en liten håla i Sverige och skaffar något jobb jag inte gillar. Varför slösa bort sitt liv på att bara jobba, äta & sova? Det finns så mycket man kan göra, och det tycker jag att man ska utnyttja till fullo. 

Lite långt och virrigt inlägg, men tror att jag fick fram vad jag ville. 

Kraaamis